Jag känner att jag måste få uttrycka mig litegran i en sak som jag funderat på länge, men blev påmind igår om det.

Igår satt jag och kollade på Outsiders på femman och såg ett brinnande intressen för japanska dockor. Jag har sett dem här dockorna tidigare, typ överallt på bilddagboken. Asså är det bara jag som tycker det känns så obegriplig? Aså med de som har det här som ett sånt stort intresse? Visst dockorna är fina osådär, men de kostar ju en förmööögenheet! En docka kostar ju mellan 500-10 000 (och säkert mer där till). Inte nog med det sen blir dockan som en famlijemedlem och en livstil..?? Och det är ofta äldre ser jag som köper dem här dockorna och är med dem ofta/pratar och klär dem.Är inte det lite som att gå tillbaka till barbie-åldern? Mena dockorna har ju inget minne eller nåt annat coolt inprogramerat i deras huvuden..men ändå de som äger dem inbillar sig att dockorna pratar och att dockan kan berätta saker. Alltså då skulle det vara som om jag tog en nalle och börja inbilla mig att den prata med mig? eller?

Visst om du är en ägare av en sån här docka som jag babblar om så får du mer än gärna ha det intresset. Det är ju upp till var och en!
Men jag känner mig så förvirrad varje gång jag ser hur "besatt" vissa blir av dem. Såsom att skaffa bilddagböcker till dem osv. Visst vissa bilder kan bli fina på dem men det är ju inte bara det. Mena vissa ser ju dockorna som syskon eller ännu värre barn? o.O
Ne lite skrämmande tycker jag att det är. Och kommer nog känna mig lika förvirrad varje gång.


(Bilderna är tagna från Internet. Ville visa vilka dockor jag menar).

Om du äger en sån här docka och har ett jädrans bra aggrument så kan du gärna skriva det. Visst det är ett intresse, de är rätt fina. Men är det inte lika som att ha en Barbie-docka? fast dem här ser lite mer avancerade ut? 
/n.