Idag var det välkomstdag på Univeritetet. Det var intressant men det höll på i några timmar och jag tycker att sånt ska gå på max en timme, haha men aja. Uss jag är fortfarande hes och det är rätt jobbit att prata (jag som har lite behov att att prata ut i alla fall just nu). Kändes hemskt också att inte kunna prata nästan nånting med någon. De måste ju ha trott att jag var värsta osocial, höll på att skratta när en tjej frågade och menade på om hon satt sig rätt eller om hon hade satt sig vid dem som var döva. Jag svarade:"Nej det är rätt, jag är bara hes". Och då började en tjej bredvid mig prata och när man är hes så blir det lite jobbigt men det var ju trevligt ändå att någon ville prata.

Skolan verkar bra och den är fräsch. Hoppas innerligt att jag kommer att trivas trivas där så det inte är dötråkigt och att jag får världens hemlängtan. Uss..vissa gånger är det väldigt jobbigt..nu känns det som man flyttade får en "tråkig håla" men hamnade nu i en ännu tråkigare håla för här känner jag ju ingen..det gjorde man ju verkligen där hemma. Man saknar rätt mycket nu när man väl har flyttat, kan sakna såna där oväsentliga saker.
Man inser hur mycket det man hade där hemma betyder för en.
Men förhoppningsvis blir det bättre med tiden.

/n.